Skrivet

Jag går långsamt upp för trappan med små mjuka steg så ingen av barnen, som sover i rummet bredvid, vaknar. Det är mörkt i hallen och jag har inte tänt någon lampa. Jag står kvar på samma ställe en stund och försöker vakna till lite innan mina ben vill ta ett steg till. Det är tidigt på morgonen och huset är alldeles tyst och stilla, det är bara jag och katten som är vakna.

Jag tar ett steg till och känner den mjuka mattan mot mina fötter och sträcker min hand mot dörrhandtaget. Dörren gnisslar till lite, när jag trycker ner handtaget försiktigt och drar den mot mig, men den låter inte så högt så någon hör. Jag stänger den snabbt och mjukt om mig när jag klivit in. Rummet är litet, har fyra vita väggar, och känns både kallt och varmt samtidigt på något konstigt sätt. På ena väggen sitter det skåp från golv till tak , med spegeldörrar, ett skåp till varje familjemedlem. På den andra väggen sitter ett litet handfat med ett vitt skåp under och bredvid en helt vanlig, vit toalettstol med ett svart lock. I hörnet är det två höga glasdörrar och på väggen bredvid finns det krokar fyllda med med olika färgglada badhanddukar i olika storlek och mjukhet. Det svarta klinkergolvet känns varmt och skönt under mina fötter. Jag vrider om dimmern till lamporna så ljuset blir mjukt och behagligt. Ljuset färgar det vitkaklade väggarna svagt gula och det känns skönt för ögonen. Jag öppnar de kalla glasdörrarna till duschen och sätter på vattnet sen hoppar jag ur mina kläder och in i duschen. Vattnet är alldeles lagom varmt och strilar ner mot golvbrunnen. De kaklade väggarna känns kalla mot huden om man nuddar dem med armen. Rummet fylls med ljuvligt varm vattenånga och spegeln över det lilla handfatet börjar imma igen. Strax där efter bildas det även imma på dörrarna på skåpen. Vattnet plaskar ner på golvet och samlas i en liten pöl innan det rinner vidare ner i brunnen, det löddrar av tvål som rinner längst glasdörren och ner på golvet. Vattendropparna glänser svagt som diamanter på väggarna. Jag stänger av vattnet och går ur duschen. Den lilla pölen försvinner snabbt och nu är golvet bara lite blött. Jag tar den största och mjukaste duschhandduken och torkar mig. Golvet börjar att sakta torka och vattnet börjar försvinna för jag har golvvärmen på. Det finns bara några blöta fotspår kvar som ett spår efter mina blöta fötter. Det ligger kvar lite hår på golvbrunnen, som ett litet spindelnät med glänsande vattendroppar i, som jag tar bort och så går jag ut och möter dagen.

Kommentera här: